Nu är det dags....

VECKA 15

Nu verkar det som att jag också har börjat följa trenden med att blogga ;)
Men denna blogg är mestadels till för mig själv och Jens, så att vi kan komma ihåg alla stunder under denna speciella tid i vårat liv. Och för att våra familjer och vänner ska kunna ta del i våran resa till föräldraskap, då vi förtillfället bor och jobbar i London.

Så nu börjar jag :)

Jag är nu i vecka 15. Och jag har varit på mitt förrsta ultraljud den 4 juni. Det var helt fantastiskt. Jag och Jens hade visserligen redan sett den lilla krabaten redan i vecka 9, då jag var tvungen att åka in på akuten för mag-smärtor.(jag blev orolig att min mag katarr var eller kunde bli värre för barnet). Då ville dom försäkra sig med ett ultraljud. Då var "fisråttan" bara 27 mm lång och vi kunde se hjärtat slå.

Denna gång är hon/han hela 8 cm från huvud till stjärt. Och var livlig! Hon sparkade och sträckte upp armarna i "luften".....sträckte på ryggen så att hela bröstkorgen lyftes. Och det sötaste av allt, sög på tumman ett flertal gånger. (lik sina föräldrar redan, som också gjorde det som barn! haha ; ) )

13 veckor- Suger pa tummen

13 veckor- En livlig krabat

Jag börjar äntligen må lite bättre nu (ta i trä!). Har mått fruktansvärt illa. Har tillochmed haft svårt att behålla maten jag ätit. Spytt och haft mig :(
Men från att ha mått illa varje dag, så gör jag bara det 2-3 ggr i veckan. Mest på kvällarna.
Har fortafarnde svårt med starka matdofter. Så Jens får stå för matlagningen.

Förrutom illamående, så är jag allmänt känslosam. My God! Jag är helt förvirrad över mitt beteende ibland. Hahaha. Och stackars Jens är det med.
Jag kan börja gråta för ingenting, och bli flyförbannad om toa pappret är slut,typ. Jag kan känna mig lycklig och sväva på små rosa moln, och jag kan bli jätte ledsen. Allt inom loppet av minuter.
Märkligt. Men det är skönt att det inte varar för evigt.

Här är lite info (nedan) om hur utvecklat vårat kärleksbarn är. Och hur mamman och pappan mår och tänker i detta skede (enligt barntotal.se):


I magen:
Huden är så tunn och genomskinlig att blodkärlen under syns. Håret fortsätter att växa och om bebisen kommer att få mörkt hår så börjar hårsäckarna att producera hårpigment. Fostrets öron är nästan på rätt plats men de sitter fortfarande lite lågt.
Fostret börjar lagra kalcium för att ben och märg i skelettet ska fortsätta att utvecklas. Muskler utvecklas och fostret kan knyta nävarna. Fostrets hicka kan kännas som regelbundna tickningar i magen som pågår i några minuter.

70 gram
12,5 cm
Längden mäts från huvud till stjärt (CRL).

Mamma:
Eftersom fostret lagras kalcium under den här perioden kan du bli sugen på mjölk. Ditt hjärta har växt och ökat kapaciteten med 20 procent för att klara av att förse fostret med syre. Kapaciteten kommer gradvis att öka under resten av graviditeten. Den totala kapacitetsökningen kommer att ligga på 30 - 50 procent i slutet av graviditeten.
Du kan känna humörsvängningar - humöret åker berg- och dalbana. Du kan också bli tankspridd. Många gravida blir svartsjuka och drömmer starka livliga drömmar.
Se till att du använder lössittande kläder.


Partner:
Det är viktigt att komma ihåg att kvinnans psyke påverkas mer och mer av hormonerna. Hon kan vara jätteglad och uppåt den ena sekunden för att stortjuta i den andra. Det är oftast du som kommer i skottgluggen för hennes humörsvängningar och irritationer. Det är lätt hänt att du börjar tvivla på om det här med barn var en sån bra idé egentligen. Det är helt normala känslor. Försök att vara tålmodig och förstående. Låt det inte gå prestige i diskussioner och tänk på att hennes humör är helt normalt för en gravid kvinna.