tisdag 22 juli 2008

Vaggvisor och så


VECKA 21

Mina svullna fötter har faktiskt gått ner drastiskt. Tror det kan vara pga den 3 timmar långa "prommenaden" på London Zoo i söndags. Och att jag hållt fötterna i upprätt läge när jag varit hemma.

Sparkandet har fortsatt. Till min lycka givetvis. Den lilla ängeln sparkar fortfarande under samma tider under dygnet. Men jag har nu också upptäckt att han/hon sparkar när jag sjunger vaggvisor på kvällen. jag hoppas innerligt att det är för att hon vill att jag ska veta att hon hör mig. Inte för att hon ber mig sluta upp med skrålandet ;)
Hihi.
Jag hoppas genom att sjunga för vårat barn varje kväll, att hon kommer känna igen min röst och vaggvisorna och att det kommer ge henne ett lugn när hon väl kommit till världen.

Den 21/7 (måndag) så kände Jens en spark igen.
Det är så härligt att kunna dela den fantastiska känsla med honom.

Jag är så lycklig.