Ultraljud i vecka 21 -bilder på Ängeln

Min Ängel i vecka 21. Som vägrade ligga still så att Moira kunde få till en bild på hela kroppen. Men som hon sa"your baby is such a poser". För visst gillade hon/han uppmärksamheten.

Ultraljud i vecka 21

I torsdags den 24/7 så var jag och Jens på ultraljud numero 2.
Denna gång kändes det ännu mer fantastiskt, om det är möjligt att vara mer lyckliga än vad vi är just nu. Det märks att "ängeln" har blivit större. Nu är hon/han ca.25 cm, och väger 378 gram.
Och en riktig vilde. Men det visste jag ju redan.
Hon sparkade och hade sig, och viftade på armarna. Vid ett tillfälle så zoomade Moira (tjejen som gjorde ultraljudet) in på våran ängels ansikte, och precis då så gäspade hon, och sen sträckte hon ut tungan. Jag bara dog...det var så sött. Sen sög hon på tummen.
Vi fick även höra på hjärtslagen. Åhhh, jag vill ha henne/honom i min famn nu! :)

Utöver detta så kollade Moira på levern, hjärtat, hjärnan etc, för att se att allt står rätt till och utvecklas som det ska på vår ängel.
Och allt såg bra ut!
Det enda hon påpekade var att moderkakan just nu ligger lågt, och om den inte "flyttar på sig" tills förlossningen, så måste man göra kejsarsnitt. MEN det är tydligen vanligt runt 20:e veckan, så jag är inte alltför orolig. Men jag ska gå på ytterligare ett ultraljud om 12 veckor för att se om den flyttat på sig.

Hursomhelst, så svävar vi på små moln.....

Vagnar.

Det finns så himla mycket vagnar att välja mellan.....jag blir galen.
Jag och Jens har tittat på en barnvagn i en affär här i London, som vi varit rättså inställda på att köpa. Men, vi har bestämt oss för att titta på fler sorter och märken, för att kunna väga för och nackdelar. För att se vad som passar oss och vårat barn bäst. Just nu funderar vi en del på Bugaboo's Cameleon. (se blid till vänster). Vi ska åka till Notting Hill och kolla på den nu i veckan.
Att vagnar sen är sjukt dyra är ett annat problem. Samtidigt så vill jag ha det absolut bästa för mitt barn. Så det är bara att bita ihop ;)

Men en sak är säker, och det är att jag ser sååå framemot att ta långa prommenader med min ängel......ja, pappa med såklart ;)

Är det en pojke eller flicka?

Efter några missförstånd från mina och Jens vänner, så måste jag nu klargöra att jag och Jens INTE vet könet på vårat barn ;)

Det är helt enkelt så att jag inte orkar skriva "han/hon" hela tiden...och vägrar kalla vårat barn för "det"......därför har det blivit "hon" på sina ställen ;)
Men som sagt, vi vet inte om det är en hon eller han ännu. Det är något vi tänker vänta med att ta reda på tills förlossningen. men vad det än blir så är vi sååååå lyckliga! :)

PS .....Och Johanna, om du läser detta......Jag VET hur gärna du vill veta vad det är.som myser i min mage just nu.....men om vi säger så här. Jag lovar att du blir en av dom första som får veta vad det blev, när den dagen kommer ;)
Deal?

Jag och min ängel tar en tupplur

Magbild Vecka 20

Vaggvisor och så

VECKA 21

Mina svullna fötter har faktiskt gått ner drastiskt. Tror det kan vara pga den 3 timmar långa "prommenaden" på London Zoo i söndags. Och att jag hållt fötterna i upprätt läge när jag varit hemma.

Sparkandet har fortsatt. Till min lycka givetvis. Den lilla ängeln sparkar fortfarande under samma tider under dygnet. Men jag har nu också upptäckt att han/hon sparkar när jag sjunger vaggvisor på kvällen. jag hoppas innerligt att det är för att hon vill att jag ska veta att hon hör mig. Inte för att hon ber mig sluta upp med skrålandet ;)
Hihi.
Jag hoppas genom att sjunga för vårat barn varje kväll, att hon kommer känna igen min röst och vaggvisorna och att det kommer ge henne ett lugn när hon väl kommit till världen.

Den 21/7 (måndag) så kände Jens en spark igen.
Det är så härligt att kunna dela den fantastiska känsla med honom.

Jag är så lycklig.

En sparkande bebis och svullna fötter.....

I måndags den 14/7 så kände jag för första gången "riktiga" sparkar. Förut så har jag bara kännt små stick, eller fladdrande i magen. Men nu var det annorlunda.
Jag låg i sängen, och väntade på att Jens skulle komma hem. Och helt plötsligt så kände jag hur det knackade på insidan av magen. Jag blev så förvånad och chockad att jag faktiskt hoppade till där jag låg och vilade. Och det var barar början. Sen sparkade den lilla i nästan 10 minuter. Jag kunde till och med vid ett tillfälle känna det, när jag hade handen på mage. Och se hur det hoppade till på utsidan.
Det var den mest fantastiska känsla jag någonsin haft. För varje dag som går och varje ny händelse,som denna, så känns det mer och mer verkligt och underbart.

Nu har jag upptäckt denna vecka att min lilla ängel spakar extra mycket när jag äter lunch vid 12 på dagarna och runt 24.00-01.00 på natten när jag ligger ner. Like clock-work ;)
Det är så mysigt.

I fredags den 17/7 så kände Jens för första gången en spark. Efter flera minuter av sin hand liggandes på min mage med hopp om att känna någonting (efter tidigare besvikelser i veckan) så hände det :)
Den lilla ängeln sparkade till (extra hårt för sin pappa) och Jens blev alldeles lyrisk.Tårar i ögonen.
Det var ett vacket ögonblick.

I lördags 19/7 så upptäckte jag att mina fötter redan börjat svullna upp. Inte jätte mycket, men tillräckligt för att man numer inte ser fotknölarna. Kul! :/
Men jag har legat med fötterna i vädret idag, medans stackars Jens har fått fixa tvätten själv.
;)

VECKA 20

Det har varit några jobbiga nätter på sistone. Har jätte svårt att sova. Hela min kropp värker och jag känner mig allmänt rastlös. Kan inte sova på magen av förklarliga skäl. Kan inte sova på rygg, för då känns det för tungt. Om jag ligger på sidan så domnar mina armar. Jag är varm,jag är kall. Och att detta bara är början på vad komma skall, ja, det har jag blivit upplyst om vid ett PAR tillfällen nu ;)

Men det underlättar verkligen att ha världens mest underbara man vid min sida, som stöttar mig genom alla krämpor etc. Han är min Superman! ;)

Längtar tills nästa vecka då vi får se våran lilla älskling igen. Då är det nämligen dags för Ultraljud nr 2. Men vi har valt att inte ta reda på vad det är för kön. Vi vill att det ska vara en överraskning.

Detta blir våran julklapp till varandra i år :)

Dom Blivande Föräldrarna!

Magbild vecka 15

Magbild vecka 13

Magbild vecka 11

Magbild vecka 9

SNART HALVVÄGS...

VECKA 19


Det var ett tag sedan jag gjorde ett inlägg nu. Har haft fullt upp på jobbet, och varit sjukt trött varje kväll som jag kommit hem. Och så har jag varit hemma i sverige på semester, och då blir det inte mycket tid framför datorn.
Hursomhelst, så mår jag mycket bättre nu. Sedan vecka 16 så har illamåendet upphört (ja, ibland mår jag illa....men inte alls på samma nivå som förut). Jag börjar verkligen vänja mig vid tanken på att bli mamma nu. Det tog ju ett tag innan jag verkligen fattade att innan året är slut så kommer jag och Jens att vara föräldrar till en underbar liten son eller dotter. Ofattbart....och sååå fantastiskt.

Och om man inte trodde att det var möjligt att vara kärare än vad jag och Jens redan är....så har denna graviditet fört oss ännu närmare varandra. Och jag kan ärligt talat säga att jag ÄR mer kär än någonsin. Det känns så himla bra :)

Så hur ligger det till med magen då? Jo den växer så det knakar. Helt otrolig skillnad från vecka till vecka. Jag känner mig jätte rund, men ingen annan tycker det. Fast nu börjar det åtminstone synas mer att jag är gravid och inte bara lönn-fet (just runt magen...haha).
Och så har jag börjat känna min älsklings sparkar....det känns som om någon sticker till med en liten nål. Och ibland så fladdrar det till.

Vad händer i vecka 19? (barntotal.se)

I magen:

Talgkörtlarna producerar fosterfett (vernix) som täcker kroppen för att skydda den tunna huden från skrapsår och hudsprickor. I hjärnan bildas flera miljoner nervceller för barnets motorik. Det är de som sammankopplar hjärnan med musklerna. Ett resultat av det är att barnet nu kan göra medvetna rörelser, som att suga på tummen av egen vilja.

Knoppar som ska bli permanenta tänder börjar utvecklas under de redan formade mjölktänderna.

Det är vanligt att man känner fostrets rörelser i magen för första gången i vecka 18 - 20. Än känns det inte som sparkar och slag - snarare som fjärilar i magen.

260 gram	17,5 cm

Mamma:

Många kvinnor undrar om sex kan skada fostret när det har blivit lite större. Svaret är nej. Sex är inte skadligt för fostret under någon del av graviditeten, under förutsättning att du har en normal graviditet. Det betyder dock inte att du behöver ha sex. Många kvinnor känner att sexlusten avtar vid olika tidpunkter under graviditeten. Det beror på hormonförändringar, oro, trötthet med mera.

Partner:

Tänk på att avlasta din partner med sysslor i hemmet. Det blir viktigare allt efter som hon närmar sig förlossningen.